?

Log in

No account? Create an account

Previous Entry | Next Entry

Studiebesök i Svea hovrätt

Det här inlägget är till viss del svar på reportaget Bror Hellman skrev om samma ämne, och till viss del ett eget inlägg som jag funderat på sedan gårdagens rättegång. Jag tycker att det finns en del osanningar i Hellmans text, och ibland även lögner eller överdrifter. Jag vill inte att han ska ha monopol på sanningen. Eftersom bortsett från den i tingsrätt dömde fanns det få bland åhörarna med blogg-vana.

Eftersom jag är arbetslös och i form av konstnär intresserad av ämnet och även nyfiken på hur en rättegång går till bestämde jag mig för att bege mig till hovrätten. Jag hade förväntat mig en stor strömning folk och föranmälde mitt besök innan, men den stora strömningen uteblev. Jag såg inga kända Piratpartister, faktum är att de enda jag såg var folk från Mangakai Täby-mötena. Förutom mig, Iggy och Tim och ovan nämnda förstås. Inga kvinnor bland åhörarna förutom SRs utsända som för övrigt var enda journalisten, så det var bara unga vita män kanske totalt femton stycken.
När rättegången började yrkade åklagaren för lykta dörrar, något jag höll tummarna för att det inte skulle bli av den enkla anledningen att de Orwellianska konspiratörerna aldrig skulle kunna släppa det. Jag tycker inte det är särskilt underligt att man ville ha rättegången bakom stängda dörrar, bevismaterialet i fråga är sekretessbelagt och det är åklagares plikt att följa lagen och således föreslå att bevismaterialet förblir hemligt. Efter övervägande mellan domarna fann man att sekretssbelägningen i första hand gällde spridningen av bilderna och att det var ok med åhörare, men huvuddomaren erinrade alla om att det rådde ett strängt fotoförbud.
Bilderna chockerade mig.

Jag hade fått för mig att det skulle vara oskyldiga pinup-bilder med glada figurer som medvetet poserar, det var det då inte. Hellman skriver att "Samtliga åhörare som gick därifrån var slagna av det faktum att det generellt var ovanligt oskyldiga bilder" och vidare att "Samtidigt är det en skrämmande uppvisning... Att så pass oskyldiga bilder skall leda till räfst och rättarting?"

De jag talade med från Mangakais styrelse var chockade över grovheten bland den åtalades bilder, och jag höll med. Flera gånger kände jag att jag bara ville ställa mig upp och utbrista "Simon det är helt kört!". Innan jag fortsätter kommentera bilderna tänkte jag hoppa fram lite i tiden och berätta om den intervju som spelades upp av den åklagade. Den hade spelats in i tingsrätten och där förklarade Simon väldigt noggrant hur det kom sig att han hade bilderna över huvud taget. Tydligen kan man ladda ner zip-filer från japanska konstnärers sidor med en klump bilder. Så vill man ha en särskild bild får man en massa andra på köpet.

(en kort sidonotis inom detta är att flera vänner har uttryckt en oro inför liknande filer som de har laddat ner från t.ex. 4chan. Och även om det var andra bilder man ville ha så blir det en armklapp från polisen om de upptäcker en med bilderna. För ja, dom kan även se filer man har tagit bort.)

Den åklagade erkände att vissa av bilderna fann han erotiska, men inga av dessa hade åklagarna bedömt som barnporr och tagit med i rätten. (Detta brukar ju tidningar lite felcitera, och få det att låta som om det var de berörda bilderna) Vissa av bilderna hade han ens inget minne av att ha laddat ner, vilket givetvis inte rentvår honom lagligt utan bara moraliskt. De övriga bilderna är de i klump nedladdade som han mest hade i form av Sveriges främsta serieexpert på japanska serier. Något som tingsrätten alltså inte hävdade var skäl nog på grund av bildernas känslighet, för i regel måste man vara utredare eller forskare för att få innehava barnpornografi som jag förstått det.

Nu till bilderna. Jag har sett dem och har rätt till att beskriva dem i text. En majoritet av bilderna innehåll flickor i gissningsvis tioårsåldern som lyfte på en klänning och blottade sitt könsorgan. Jag tror att det var ungefär två bilder som skulle kunna ha varit semesterfoton eller andra barnbilder om man bara såg till hur de såg ut. T.ex. en liten flicka på stranden där vinden blåser i hennes klänning så att ett platt bröst blottas. En annan bild innehöll dock en liten flicka som tog av sig sin baddräkt. Hon hade en väldigt skamsen och besvärad min, och det såg inte på något sätt ut som vanliga strandfoton. Bland de femtio bilderna fanns det även ungefär tre bilder med penetration alla från en uppenbart vuxen person. Dessa var enligt min mening mycket grova, och enda anledningen till att man vill värja sig från att kalla dem mycket grova är att japan för länge sedan har sprängt alla ribbor vad man kan tänka sig är grovt.

En bild som Hellman kommenterar på är "fruktbilden", föreställande två unga tjejer från serien Pretty Cure som satt mitt emot varandra med händerna ihop och med en gemensam banan i munnen. Flickorna var nakna och enbart en skynke skymde deras skrev. Jag kanske inte skulle räkna den som grov barnpornogafi, men ja den hörde hemma i rättegången. Den manade tydligt till sexdrift. Den här bilden var anmärkningsvärd eftersom åklagaren hade vissa svårigheter att beskriva bildens innehåll, två tjejer som suger av en kukliknande banan, och detta medförde högljut fnitter från publiken. Enormt enerverande. Jag förstår att de unga männen tyckte det var roligt att åklagaren hade svårigheter att beskriva bilden eftersom det så uppenbart var en banan då det på bilden förekom ett bananskal på marken. Men jag tycker ändå att det är respektlöst att skratta i rätten. Utöver det principiella handlar det om en man vars karriär han byggt upp i femton år har raserats på grund av en gråzon i lagen. Det här är verkligen allvar. För att försvara de unga männen måste jag däremot erkänna att jag rätt många gånger drog på munnen eftersom hela situationen var så underlig. Nu är manga verkligen i alla delar av samhället.

Jag vill även passa på att beskriva åklagarna. Det fanns en huvudåklagare samt en assisterande åklagare som var denne som hade gjort urvalet bland bilderna sedan utredarna hade plockat ut de bilder som de tyckte riskerade att vara olagliga. Jag tyckte mycket synd om denna kvinnliga åklagare som fått dessa mangabilder på sitt bord. Hon såg ut som ett barn som hade blivit medsläpad till rätten, uttråkad, hemlängtande och även irriterad. Det här är alltså en kvinna vars jobb det är att gå igenom MÄNGDER med fruktansvärt hemska bilder och sedan väcka åtal mot dem som innehar bilderna. Nu måste hon sitta med i en rättegång där åhörarna fnissar och försvararen kritiserar hennes urval av bilder. På internet kan hon även läsa om hur fel hon har och får säkert utstå en hel del kränkningar från folk blandar ihop hennes jobb att titta på fotografier samt att titta på tecknade bilder.

Jag tycker hon gör ett bra jobb, och om jag vore i hennes sits skulle jag säkert förespråka dödsstraff. Däremot vet jag inte om jag tycker att hon är objektiv nog att vara åklagare i dylika fall. Jag kan tänka mig att efter ha jobbat med att identifiera barnporr dagarna i enda blir man rejält arbetsskadad och allting börjar se ut som barnporr. Som skämt sa jag senare under dagen att jag kunde tänka mig henne handla på Ica och upptäcka någon logotyp på t.ex. en ketchupflaska och direkt tänka "fan det här är barnporr dom ska få veta att dom lever".
Men skämt åsido gjorde hon ett väldigt bra jobb, och jag är glad att jag hörde hennes argument om bilderna. Här gjorde även Hellman ett riktigt kardinalfel där han utgick från att det bara finns ETT sätt att tolka bilder på. Detta är fel, och Understanding Comics är inte det enda sättet man kan tyda bilder med.

Till en början förstod jag inte åklagarens argument, till synes lät det som när Fan läser bibeln. Allting som var olagligt var alltid i fokus på bilderna. Att brösten hamnar i fokus på en stående pinup är inte så konstigt eftersom man brukar använda sig av det gyllene snittet när man ritar, men jag förstod verkligen inte vad hon menade när könsorgan hade fokus även om det låg långt ner på bilden. Tim förklarade detta för mig, tack vare sina tre års mediavetenskapliga studier. På fotografier kan man nämligen sätta fokus på vissa saker. Man kan ljussäta eller använda sig av skärpa. På mangabilder är bara det som tecknaren tycker är viktigt detaljerat, vilket gör att t.ex. könsorgan och bröst är mer tydliga än t.ex. naveln. Att bilden genast verkar vara mer utstuderad när man har beskurit den kan jag förstå när det rör sig om fotografier eftersom vanliga amatörer tar helbilder medan mer rutinerade fotografer behärskar beskärning. Inom teckning är det givetvis annorlunda (till viss del). Fötter är jobbigt att rita, så då skär man hellre av bilden. Men kontentan är att det var en korrekt bedömning enligt fotografiers logik.

Allt som allt håller jag ändå med hennes tolkning av bilderna för den var rimlig och logisk. Men kanske inte helt optimal när det rör sig om tecknade bilder, men ändå sann. Som en parentes vill jag också nämna att åklagaren hade sett sådana bilder förr hos pedofiler, men att det här var första fallet där det enbart rörde sig om tecknade bilder.

Nu kan man förstås fråga sig varför inte försvarsadvokat Leif Silbersky hade kallat in expertvittnen som kunde förklara tänkbara sätt att tolka tecknade bilder. Jag tycker med handen på hjärtat att Silbersky var en stor besvikelse. Nu är det förstås mer jobb för en advokat än den som framgår i rättegången, och jag är säker på att båda sidorna har arbetat mycket med det här fallet. Men i rätten tyckte jag inte att han imponerade. T.ex. tog åklagarna upp att Simon tidigare blivit skäligen misstänkt för våldtäkt mot sitt eget barn. Jag förväntade mig då att Silbersky skulle förklara för domaren att Simon inte blivit dömd för detta och att tillräckliga bevis aldrig gick att säkra. Istället var han tyst och Simon målades upp som pedofil.

Jag tycker även att vissa av kommentarerna av bilderna var dåliga. Silbersky försökte understryka att det verkligen rörde sig om fantasifigurer eftersom vissa av dem hade kattöron, men sättet han sa det på lät verkligen nonchalant och som han mest ville provocera när åklagaren läste upp anledningarna till åtal. Jag vet inte ens var han ville komma med argumentet, kanske ville han spinna vidare på att det rörde sig om fantasier? Något som jag gärna hade sett honom prata mer om. Åklagarnas åsikt var f.ö. att det var kropparna som räknades, och huvudet inte lika viktigt.

Och ärligt talat såg de flesta figurerna ut som barn. Man kan hävda att många mangafigurer är spinkiga eftersom de bygger på japaner som i sin tur också är spinkiga, men i det här fallet var det mer än bara späda kroppar, det var uppenbart barn. En sista sak om bilderna var att det även rörde sig om så kallade Thumbnailes. Även vissa thumbnails av bilder som den åklagade hade tagit bort från datorn. Men regeln var att om man hade sparat ner bilderna hade man aktivt fått tag i dem, i jämförelse med att man bara beskådade dem på internet. Att ens egna operativsystem däremot skapar kopior av filerna är ett problem, eftersom varje kopia ökar straffgraden. Jag funderar på folk som har en Apple Time Capsule, som är ett back up-system som tar många kopior av det man håller på med. Eller folk som arbetar med många lager på bilder.

En annan sak som togs upp och kritiserades av Hellman var att åklagaren sa att det fanns datorprogram man kunde ladda ner gratis som kunde göra om foton till tecknade bilder. Det är en enorm överdrift att det här är en lögn, jag har till exempel ett gratisprogram på iOS som gör om foton till teckningar. Däremot är det inte sant att man i dagsläget kan framställa bilder av samma konstnärliga kvalité som bevismaterialet enbart med hjälp datorprogram från foton. Kolla bara på hur ful A Scanner Darkly är t.ex.

I Silberskys slutplädering vädjande han till sunt förnuft, något som jag som läst på Stockholms Universitet inte tycker är ett bra argument. (sunt förnuft finns inte)
Simon den åklagade höll sedan ett medryckande brandtal, väl inövat med alla de bästa argument som hittills kommit upp under debatten på internet och där han underströk det som jag tycker är viktigast, att det rör sig om fiktion. Att det är barnporr kan jag inte riktigt motsäga, åtminstone inte när det kom till bilderna Simon var anklagad för. Men även jag tycker att det är problematiskt när fiktionella verk jämförs med brottsdokumenterande verk. Om bilderna är normaliserande eller som det framkom från åklagaren, uppmuntrande för barn på det sättet att man kan visa dem för barn och få dem att härma bilderna, kan jag inte svara på. Och jag är ganska säker på ingen anonym kommentator på internet heller kan svara på det, utan frågan borde ställas till dem med rätt kompetens. Om man tycker att det ska vara tillåtet ändå går däremot att diskutera.

Sist men inte minst vill jag rikta ett tack till huvuddomaren som uppträdde väldigt imponerande och gjorde mig stolt över Sverige. Domaren kändes väldigt vetenskaplig, och det var uppenbart att denne verkligen ville förstå båda sidornas argument och ställde gärna frågor eller bad folk att utveckla. När åklagaren och försvararen diskuterade hur en nämnd person skulle ha reagerat på att se bilderna avbröt domaren lugnt med att detta kan vi tyvärr inte få svar på nu. Väldigt trevligt, för jag har ju i regel fördomen att domare är ovetenskapliga as, något jag bygger på det faktum över hur få våldtäktsdomar det är som leder till fällande dom. Men nu var det ändå Svea Hovrätt.

EDIT: en till viktig detalj som jag vill berätta är att åklagaren förklarade att det är barnkroppen man går efter, och stiliserat t.ex. Kalle Anka (och nått mer, Bamse typ?) alltså aldrig kan räknas som barnporr.

Comments

( 7 comments — Leave a comment )
(Anonymous)
Jan. 15th, 2011 09:37 pm (UTC)
Mangaiserande dataprogram
Intressant med en annan synvinkel.

Den här rättegången är ju i mycket prejudicerande så varje bild som blir fälld sätter nivån på vad som hädanefter är förbjudet, vilket är viktigt att komma ihåg i sammanhanget.

Om det nu är teoretiskt möjligt att framställa teckningsliknande bilder med dataprogram så måste väl åklagaren påvisa att det är troligt att någon av dessa bilder är framställd på detta sätt - annars har det inte i denna rättegång att göra.

//Åke Forsmark
(Anonymous)
Jan. 15th, 2011 11:08 pm (UTC)
Att få våldtäktsdomar leder till fällande domar beror väl till stor del på att man är oskyldig tills motsatsen bevisats och att det är så svårt att säkra bevis, då det generellt är ett brott som begås bakom lyckta dörrar.

/ Håkan / Wakuran
alitna
Jan. 16th, 2011 03:29 am (UTC)
det finns väldigt många faktorer som spelar in i varför så få våldtäktsdomar finns, paradexemplet är ju när det finns enormt mycket bevismaterial men man ändå inte lyckas döma. Mer vanligt däremot är t.ex. att domare borde gå en genus-utbildning för att förstå psykologin bakom våldtäkter, men att man inte vill gå på dessa utbildningar då man anser dem vara politiska. Saker man får lära sig där är bland annat att våldtagna kvinnor kan verka medgivande därför att de fruktar sitt liv. En i princip sönderslagen kvinna blir därför misstrodd eftersom hon sa ju aldrig nej under själva akten.

Det finns enormt mycket exempel på när domare och rättsväsen missköter sig, observera att när bevis saknas leder det sällan till rättegång.
(Anonymous)
Jan. 16th, 2011 11:17 am (UTC)
Okej, tack för utvidgning.

Angående huvudinlägget var det intressant att höra en alternativ åsikt från någon som också är involverad i manga-fandom och har kännedom om teckningsstilen.

/H /W
(Anonymous)
Jan. 16th, 2011 07:52 pm (UTC)
Genusutbildningar bygger på feministisk ideologi. Det är inte en åsikt, det är fakta från de genus'vetenskapliga' institutionerna själva. Därför måste man ta det som lärs ut där med en stor nypa salt.

Domare ska ägna sig åt rättsutövning, inte ideologisk praktik.
alitna
Jan. 16th, 2011 08:16 pm (UTC)
Nej det är vetenskap. Du har ingen aning om vad du pratar om.
(Anonymous)
Jan. 16th, 2011 09:15 pm (UTC)
Länk till Wikipedias artikel om Vetenskap så att "Anonym" och Thomas talar om samma sak när de talar om Vetenskap:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vetenskap
( 7 comments — Leave a comment )

Latest Month

August 2013
S M T W T F S
    123
45678910
11121314151617
18192021222324
25262728293031

Page Summary

Powered by LiveJournal.com
Designed by Teresa Jones